JAG FLOCKEN OCH ALLT DÄR EMELLAN!

Det var ett tag sen!
Tack för att Du kikar in igen och fortfarande hänger med. Det är STOR konkurrens idag om både de formella och informella lärorna så att säga. Utbudet på kurser och clinics, föreläsningar och forskning har nog aldrig varit så stort. Sociala medier fylls med uppmuntran till veckokurs, onlinekurs, dagskurser och länkar till alla möjliga artiklar - allt för av vi hästälskare ska kunna förkovra oss i kunskap. Absolut, jag är en av dem som söker kunskap och en av dem som erbjuder kunskap. 

Frågan dyker ju såklart upp med jämna mellanrum - vad är rätt? Vad är fel? Vad är fakta? Vad är föreställning? Vi har en fantastisk förmåga att använda oss utav metaforer när vi pratar häst. Argumenten är vi också duktiga på - vi lär oss hur vi ska säga något för att få bästa "slagkraft". Alla har vi våra sanningar, är det inte så?

Torsdagen den 9 maj 2019 kommer ett avsnitt med mig inkluderat. The Topic är "hästarnas språk" i SVT:s hästserie FLOCKEN med Sanna Lundell. Kan jag verkligen hästarnas språk eller deras sätt att kommunicera? Är det förankrat i den vetenskapliga världen? Har Monty Roberts och hans instruktörer verkligen rätt i det de säger? Tja, det kan absolut problematiseras. För att inte fastna i vad eller vem som har fel eller rätt - eller mindre sannolikt rätt - eller fel ;) så kan vi istället ställas oss frågan: Vad säger forskningen egentligen? 

Inte mycket tyvärr. När det gäller flockstruktur och flockdynamik verkar det finnas två läger - de som anser sig kunna påvisa flockdynamik och de som anser sig kunna falsifiera dessa påståenden. Så fungerar det i den vetenskapliga världen. När det gäller hästens kommunikationssignaler så vet vi alla att svans och öron spelar en roll i "hur vi människor kan veta" om hästen är glad eller sur. Men det är fortfarande människans tolkning. Och det är här det blir både intressant och komplext av den enkla andledningen att vi människor gärna vill ha "homeostas" även i vår kunskap. Det är alltså inte bara hästar som hela tiden "letar balans". Hur jag tolkar hästens uttryck och med vilken kunskap jag utgår från för att göra detta behöver inte nödvändigtvis vara hur en annan människa tolkar det. 

Egentligen hade jag kunnat skriva en hel doktorsavhandling om det här. Men, här kommer ytterligare klurigheter. En avhandling, forskning (eller en liten C-uppsats) kan inte ta upp allt och alla perspektiv. Avgränsning och fokus på Vad, Hur, eller Varför är grundläggande. Vill man undersöka något? Vill man försöka förklara något? Vill man falsifiera något eller replikera en studie för att se om man får samma resultat? Det är just därför vi ibland blir upprörda (kanske bara jag?) när man kommer över en forskningsartikel. Tankar som ; men hur tänkte dom här? Varför har dom inte med det, och det och...det? Eller; dom har ju ställt HELT FEL FRÅGA!

Nåväl, åter till hästarnas språk och flocken. Är det en kulturell grej det här med att vi förr betraktade hästen som; DEN som ska göra som jag säger utifrån det militära arvet? Och sen blev vi lite influerade (influencer är ju på modet eller hur!) att en god företagsledare verkar vara lite snällare och får bättre resultat - så då kanske det är bra att jag är en god ledare? Och nu - nu har inte hästar någon flockstruktur längre - enligt vissa - för nu har vi inte bara En ledare i våra organisations strukturer - nej, nu har vi en helt NY uppsättning (eller föreställning) om olika typer av ledare.... eller PARTNERS.

Ur ett sociologiskt och beteendevetenskapligt perspektiv är detta oerhört intressant. Fakta är ju också något som vi hästälskare har börjat diskutera mera i sociala medier. Ändå skönjas "falsifiering" och en individuell "jag-tror-inte-på-det-där-för-jag-hade-en-häst..". Argument och metaforer haglar med andra ord.

Något som är riktigt bra med detta är att, genom att "inte tro på" eller "viljan att försöka lista ut något" gör att det forskas mer och fler diskussioner kommer upp till ytan. Den dicsiplinerande betraktelsen och bemötandet av hästen har inte fått så mycket utrymme varken i vårt dagliga tal eller i forskningen. Här tänker jag på den inställningen vi har blivit präglade, eller socialiserade in i, att ha på hästen. Tänk själv för ett ögonblick på följande: DEN SKA VETA VEM SOM BESTÄMMER i förhållande till Gullan Bornemarks "Min kära lilla ponny" - du är så fin min kära lilla ponny - min kära lilla vän. 

De "informella lärorna" har fått mycket kritik och fokus den senaste tiden. Det i sig är intressant - inom vetenskapen pratar man om hegemoni och diskurser men även vem som har makten att uttrycka sig och vem som är inkluderad i den LEDANDE diskursen. En strävan efter balans kanske? För mig har det varit omtumlande år som studerande inom beteendevetenskap. Jag känner mig som en TREBENING; ett ben i ridsportsvärlden, ett ben i den "alternativa världen" (vem som nu kom på att det är alternativt?) och ett ben inom forksningen. SÅ INTRESSANT OCH KOMPLEXT!

Ja just det; hästarnas språk och flocken! Jo, jag tror på och kan bevisa att hästar har en specifik uppsättning med kommunikationssignaler i mötet med både artsfränder och andra varelser (eller en vit plastpåse i busken). Hur många forskare har fokuserat på dessa specifika signaler? Inte många. Inte många alls tyvärr. Vi människor är färgade av tradition och kultur på så många plan. Ska något studeras utifrån etologin eller samhällsvetenskapen? En doktorsavhandling räcker helt klart inte till ;) 

Min kunskap ifrågasätts hela tiden - allra mest utav mig själv. Och vi måste våga prata om det här - för hästens skull. Vi måste anstränga oss mer genom att granska våra egna tillkortakommande och förförståelse för fenomen, begrepp, metoder och föreställningar. Vi gör det inte bättre för våra hästar om vi inte reflekterar över HUR vi pratar om hästen; hur vi betraktar och bemöter hästen och vart "vi får allt ifrån".

PS Listan kan göras lång gällande referenser till forskning och artiklar gällande flockdynamik. Man kan välja själv vad som passar in i ens egen bild av verkligheten faktiskt. Men Ni får googla själva!

KEEP ON EQUUS ALL!